Mordet i komposten/Illalukten

Som i en klassisk deckare behöver alltid först huvudkaraktärerna beskrivas. Vi har mamma kompost som experimenterar och lär sig och sedan pappa tjock med känslig näsa. Mysteriet tar sin början när en dålig lukt smyger sig upp för källartrappen och in i skafferiet.

Komposteriet luktar helt enkelt jävligt illa. Som en fisande spann död sprider den sitt gift och delar ut ångor som en bedrövlig och våt bakfyllefjärt att lukta rosor.

Vi har alltså gjort något fel med vår Bokashi-kompost. Antagligen för stora delar köttrester och alldeles för lite strö. Fin jord kommer det säkert att bli ändå men resan dit måste vara smidigare för att det ska hålla på sikt.

img_9274

Lätt att göra rätt, men det gjorde inte vi.

Så vi vidtog åtgärder. Ut med den jävla skiten till jordfabriken. Det innebär alltså att man får skotta sig genom en halv jävla istid för att hitta pallkragarna som försvunnit under det vita helvetet.

Ut med några säckar ny och fin jord och gör en stor och fin grop i mitten att dumpa illalukten i. Och några säckar till för att begrava liket.

Dåså, sen återstår det bara två hinkar med död som behöver rengöras. Och vi är så jävla genomkorkade att vi (hon, jag flydde till brygghuset och lät det fortgå) gör den stora reningen i badkaret. Alltså sprider det sig sakta en våt hinna av pest i hela huset.

Det har visade sig vara en fullständigt fulländad stinkbomb som inte ger med sig. Inga ruttna ägg eller hundbajs-trampningar utan snarare en jäst och kväljande fermenteringsstank som får alla norrlänningar att bli kåta på surströmming.

Det luktade så bedrövligt att jag själv fick morgonbajsa med näsklämma, tvätten som hängde på tork fick tvättas igen och resterande hygien-aktiviteter fick göras på diverse arbetsplatser eller nere i köket. Efter två dygn skingrades dödsdimman (eller så blev vi impregnerade utav den) och sedan dess har det varit lugnt.

Lärdomar att bjuda på är alltså följande:

  • Det är intressant att göra fel.
  • Det är kul om det inte luktar lik när man gör fel.
  • Våga fortsätta att prova allehanda saker.
  • Preppa snälla klädnypor som passar för känsliga näsor.

 

Publicerat i Filurande/Flum, Prepptest | 4 kommentarer

Recension, Hoppvals från IKEA

Produkt: Plisségardin
Leverantör: IKEA
Pris: 179-349kr/st
Länk: Hoppvals

img_9186

Fönsterparti med en stor gardin och en mindre, så det går att variera och ev. öppna ett fönster.

Tankar om produkten?

För några veckor sedan sprang vi på den här produkten i ett IKEA-varuhus. Med en gång tyckte vi att det kunde vara en bra grej så vi köpte hem tre olika storlekar för att prova.

Det vi fastnade för, förutom att vi tyckte de svarta såg bra ut, var framförallt möjligheten att bryta de köldbryggor som husfönster utgör. Särskilt gamla tvåglasfönster. Att de är i dubbla lager och således innehåller en luftspalt ger dessutom en viss isolerande effekt. Det är givetvis inte mycket men helt klart bättre än rena glasrutor.

img_9187

Här kan man se att gardinens lager bildar en luftspalt.

Vår bedömning av produkten:

Vi har monterat upp tre enheter i två olika fönsterpartier. De ger bra ljusdämpning men släpper ändå igenom tillräckligt med ljus för att inte ge den natt-och-dag-effekt som rena mörkläggningsgardiner erbjuder. Det är förstås en smaksak. Den här lösningen kommer sannolikt även att fungera som ett bra solskydd under sommarhalvåret.

Nattliga kallras stoppas upp förvånansvärt effektivt. Det räcker givetvis inte enbart med Hoppvals för att spara inomhusvärme, som är ack så viktigt vid strömavbrott, men tillsammans med tjocka goa’ vintergardiner och tätade springor utgör de en mycket effektiv dämpande effekt när man vill stänga ute vinterkyla.

img_9188

Diskret och enkel infästning. Busenkel att montera.

Vi kommer fortsätta att köpa och montera Hoppvalsare för ett mer välpreppat hem.

Vår bedömning är att det här är en riktigt bra produkt.
-Köldskydd, solskydd och dessutom insynsskydd för fluktande älgar!
Prisvärdhet: 4/5
Helhetsbedömning: 4/5

En samling av våra recensioner hittar ni här

Publicerat i Prepp, Recension | 1 kommentar

72h – en dödsruna

Vi har samlats här idag för att ta farväl av en utskälld följeslagare.

Tillkomsten av denna idé är okänd men dödsdatum äro fastställt till 20:e december anno domino 2017 i samband med försvarsberedningens presentation rörande ett nytt totalförsvar.

Saknad av få, sörjd av än färre.

Dock skall din otillräckliga livsgärning intet kasta smuts över ditt arv, ty först genom dödens portar kunde vår egen herre återuppstå, då han renats från våra synder. Samma väg kan även minnet av dig läras ut för våra följare men först efter avskedet.

Av ett otillräckligt påbud var du kommen, på undersidan av din gravsten fortsätter texten om vad du faktiskt kan vara bra för!

..min teckningsförmåga är ungefär lika bra som 72h är tillräcklig hemberedskap för gemene man…

Häpphäpp, dags för allvar:

Den nya innebörden för ”72h” blir alltså den övergångsperiod för att aktivera din fulla hemberedskap i händelse av omfattande elände.

  1. Skit händer.
  2. Samling i hemmet.
  3. Försök bilda en uppfattning om vad krisen kan innebära för konsekvenser för dig och din familj.
  4. Vidta åtgärder för att behålla värme genom bland annat att ”bugga in” i en begränsad yta av bostaden.
  5. Samla vatten.
  6. Rädda den färska mat du har hemma genom att skyndsamt planera och laga upp den mat som finns i kyl och sedan frys. Minimera den tid som du håller kyl och frys öppna. De är byggda för att hålla kylan, en viss tid, utan ström.

Med detta tankesätt, och myndigheternas kommande minimiråd om sju dygns hemberedskap, så är du rätt snart preppad för tio dygn och då börjar vi prata motståndsförmåga. Oavsett om du preppar för en ovälkommen Ivan eller Storm of the century.

Kom ihåg:

Publicerat i Börja Preppa, Filurande/Flum, krisberedskap | Lämna en kommentar

Vår preppresa #11 – PiP3

Först händer inget, sedan händer inget.
Efter det händer allting på en och samma gång.

Och det kan sammanfatta alla år som vi gick runt och rev tapeter i en tråkig lägenhet för att sedan kasta loss och bosätta oss på vischan. Men det visade sig inte vara nog, att göra en livsomställning, i och med vår flytt från staden. Någonting vi aldrig har preppat för är att växla upp till den nivå där vi inte enbart ska klara att ta hand om oss själva.

I sommar väntar vi en mini-PiP


Tidigare kapitel av vår preppresa hittar ni här.

Publicerat i Vår Preppresa | 15 kommentarer

PiPs årskrönika 2017

I stort:

Vi tänkte inte lägga någon större vikt att återberätta aktuella händelser i omvärlden. Det enda som är värt att belysa är att den löst sammansatta grupp som kallas Den svenska prepperrörelsen har haft rätt hela tiden. Vi började året med ett inlägg i debatten om just detta ”72h är bra men det räcker inte” och försvarsberedningens presentation härom veckan bekräftade det som många påpekat i flera år.

Även om vi själva, precis som många med oss, tror att en säkerhetspolitisk-SHTF är det mest sannolika i skrivande stund så är det på individnivå egentligen inte så stor skillnad på hur man förbereder sig. Oavsett om det blir krig, storskaliga och återkommande terrorattacker eller en solstorm så behöver man i alla händelser se om sitt eget hus först.

Nedrustningen av både civilt och militärt försvar gick både för fort och för långt. Det är helt enkelt förbannat dålig prepp och alldeles för sent att ge sig ut och köpa brandsläckare när grann-jävla-helvetet redan satt sitt hus i brand.

img_8189

Säkerhetstänket i Sverige har definitivt varit på dekis

Nu när pendeln svänger, och beredskap hos individen blir det nya svarta, kommer allting handla om hur väl förberedda vi alla är men också hur bra vi kan komma att samarbeta med andra. Läs gärna vad vi skrev om försvarsberedningens presentation här: Samarbete kräver prepp.

Cred till alla preppers som frenetiskt hamrar in budskapet om att all krisberedskap börjar hos den enskilde.

I smått:

Rörande oss själva, vårt preppande, twittrande och bloggande så har det varit ett omvälvande år. Bara det faktum att vi gett upp staden mot landet har hållit oss vansinnigt upptagna sedani somras. Vår preppresa är väl det enda som vi kan hänvisa till som någorlunda kan ge en bild kring vilken omställning vi nu gjort.

img_8469

Inte vår gård

Det som verkar vara mest uppskattat av läsarna är att vi publicerade Prepperlistan. Tack vare @myrstig har vi nu fått hjälp att börja utveckla den mer och det kommer bjudas på fler nyheter under 2018.

Något annat som var populärt var vårt stora egna prepptest som började med Stormhelg. Sedan vi flyttade vågar vi dock oss inte på något liknande igen. Eftersom vi sitter längst ut på en gammal luftledning kommer antagligen nästa #prepptest att vara på fullt allvar. Och säkert rapporteras LIVE så länge våra powerbanks och andra prepp kan hålla oss online.

img_8579

Hold my beer…

Mest lärorikt under året var dock när olyckan var framme och vi fick känna på blod och allvar. Skarp händelse #1. @morksugga berättar själv om det i uppföljande inlägg: Från ett annat perspektiv…

För framtiden:

Fler överraskningar, roligheter och andra spektakel är alltid att vänta från vår sida. Två års preppresa känns bara som en början när vi nu tar nya tag och börjar planera våren. Vi satsar på att nå en viss grad av självhushållning. Förutom att vi ska odla finns det planer på både höns och kaniner som en del i att få vår lilla gård att vakna upp ur sin många år långa dvala. Vi skrev om Spaning #2 – Gröna vågen 2.0 och nu är vi definitivt på väg att bli en del av det, med så många andra som gjort, gör och planerar för att göra samma resa.

img_8809

Den som har ved är inte fattig…

Vi avslutar med att ännu en gång tacka allt gött folk som skriver om prepping och bjuder på sina egna erfarenheter och misstag. Att regga oss på twitter den där novemberdagen för drygt två år sedan har varit en av de bästa sakerna vi gjort.

Det vore kul att se fler av er på twitter. Välkommen till #prepperSE

img_8214

Publicerat i årskrönika, Börja Preppa, krisberedskap, Prepp | 2 kommentarer

Samarbete kräver prepp

”Den enskilda individens eget ansvar utgör en viktig del av samhällets samlade förmåga att motstå och lindra konsekvenser av allvarliga samhällsstörningar. Med god beredskap hos individen kan det offentliga inrikta insatserna på att stödja de som har det svårt att klara sig själva i en sådan situation. Försvarsberedningen anser att den enskilde har ett ansvar att bidra till samhällets motståndskraft i kris och krig. Vi föreslår därför att den enskilde individen skall vara beredd att klara sin egen försörjning och omsorg en vecka, utan stöd från det offentliga. Detta är något som kräver förberedelser. Det är också centralt att människor samarbetar med varandra för att klara den egna försörjningen.”
– Björn von Sydow läser upp del av försvarsberedningen.


Förutom den mer brutala sanningen i dagens presentation, den där åtta riksdagspartier håller med om att ett militärt angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, så tycker vi att detta stycke är något som är värt att lyfta fram lite extra.

img_4465

#vattendunksvecka

Råden för gemene man höjs, och det med besked. Det börjar bli allvar och 72h är bevisligen alldeles för otillräckligt. Nog för att det inte kommer stå en kommunaltjänsteman med en dunk rent vatten och en kasse mat på dag åtta nu heller men det har heller aldrig varit aktuellt. Oavsett det handlar om tre, sju, tio eller 72 dygn så måste man vara beredd att klara sig på egen hand.

Att trumma ut vikten av förberedelser och hemberedskap är den första nyckeln till allt. Det är där man bygger verklig robusthet och det måste starta hos den enskilde individen. Någon i hemmet behöver ta de första stegen att ordna en basplatta.

Nästa steg är att få dina grannar, släkt, vänner och bekanta att ta det här på allvar också. Att börja preppa är inget foliehattande, det är inget skumt. Det är bara en rejäl portion utav sunt svenskt bondförnuft.

Den sista biten av av von Sydows citat är dock den viktigaste. Att kunna samarbeta med sin omgivning.
Någon kanske är sjuksköterska, en annan sotare. En tredje är kock och den fjärde är snickare. Gemensam nämnare är att dessa fungerar bättre ihop om ingen har knorrande magar eller blivit sjuk av att ha druckit orent vatten. Tänk hur mycket man kan åstadkomma tillsammans med sin omgivning om alla är förberedda på minst en vecka utan det offentligas hjälp under en mycket allvarlig kris.

Motståndskraft byggs från individen och uppåt, med fördel tillsammans med andra. Det gäller bara att komma igång.

Läs gärna våra egna tips på vad vi själva lärt oss ha varit viktigt sedan vi började preppa:
Vatten först, alltid
En egen basplatta med livsmedel
Om kriget kommer

Vi har också gjort några, för oss, väldigt lärorika prepptest:
#prepptest – Stormhelg
#prepptest – Dricksvatten #vattendunksvecka

För att förstå oss mest är det nog bäst att läsa om vår egna preppresa:
Vår preppresa

Och vill man delta samtalet finns några råd och tips här:
Välkommen till #prepperSE

img_8214

Publicerat i Börja Preppa, krisberedskap | 2 kommentarer

Pensionen, det stora prepptestet

Vi både är och känner oss fortfarande unga. Att pensionen, redan före det nya förslaget, ligger långt fram är vi medvetna om och vi har inte heller vidtagit några större åtgärder för privat pensionssparande. När allting kommer omkring är det väl lite av en nationalsport att skjuta de frågorna framför sig. Vi är absolut inte undantagna i det fallet.

Dock kommer det antagligen hinna hända väldigt mycket på de 30-35-40 åren innan det blir ”vår tur” och vi är överens om att det faktiskt inte finns några som helst garantier för att dagens system ens finns kvar när det väl är dags.

Pensionsfrågan är här för att stanna. Den rör upp känslor och är ytterst påtaglig för vanligt folk. Efter att ha yrkesarbetat hela sina liv, och dessutom betalat in enorma summor i skatt, kommer det tids nog väcka en vrede som kokar över. Med all rätta kommer de att undra; vad fan får jag?

Samhällskontraktet håller på att luckras upp. Det leder till att oförberedda människor tar dåliga beslut på både valsedel och i det verkliga livet. Mer om samhällskontraktet följer i senare inlägg.

Den enda reella åtgärd vi påbörjat inför framtiden är att göra oss själva mer fristående. Vårt mål är att bo billigt och delvis kunna leva av naturen. Vi har många år på oss att bli skuldfria och samtidigt lära oss hur vi bäst kan bruka vår mark. Att inte vara beroende av heltidsarbete för att överleva är en bra prepp men allting börjar med samma sak. Och det är att skaffa kontroll över utgifterna.

Ved är billigt men kräver egen arbetsinsats. Samtidigt ger den mer påtaglig mindfulness än vilken målarbok som helst.

Tids nog kommer även vi behöva sitta ned och planera hur vi ska förhålla oss till det pensionssystem som en gång kanske blir vårt, fast än så länge kan vi använda de orange kuverten för att tända i vedspisen med…

Publicerat i Prepp | 7 kommentarer