#prepptest – Att prova en packning

Och så var vi igång. Eller åtminstone den sämre hälften av oss då Fru Par i Prepp sedan tidigare hade andra planer för denna lördag.

Det var dags att pröva lite prepps och i det här fallet stod följande på agendan:

  • Gå över en mil med 10kg packning.
  • Pröva den nya fina ryggsäcken från En oväntad överraskning
  • Äta mat och dricka kaffe under uppdragets gång.
  • Skaffa lärdomar om vad som är viktigt och inte.
  • Och se till att må bra under tiden…

I arla morgonstund rev jag ut allting från våra två BoB-väskor och började fundera på vad som skulle krävas under det kommande elddopet. I väskan hamnade saker som tändstål, stormkök och t-röd. Ombyte, en liten Första hjälpen, papper, powerbank, resehumidor och en pilsner. Multiverktyg, morakniv, bestick och en plastpåse för sopor. I vattenväg blev det två vanliga vattenflaskor (tot ca 1.6l) samt två frysta halvlitersflaskor som reserv. (Och kanske för att kyla pilsnern). Och givetvis en helt ny och fin dosa med färskt lössnus, Grovsnus givetvis. Allt annat vore hädelse. Därtill lite mer onödigheter för att nå målvikten på 10kg.

Så jag blev avlämnad vid den startpunkt jag valt och började pinna på ut i skogen. Målet låg ungefär 12-13km bort och all promenad skulle ske på grusväg. Det känns viktigt att inte sätta ribban för högt nu i början utan kunna hålla det på en nivå som gör det mer roligt än utmanande.

  • Lärdom 1: Är man för tjock kring magen kan det vara svårt att spänna den nedre remmen som är tänkt att ge extra avlastning.

Hur som helst så satte jag igång, utan den snålt tilltagna höftremmen knäppt, och försökte hitta ett lagom tempo att promenera i. Med mig hade jag även en ljudbok som skulle kunna förgylla min promenad eller åtminstone fördriva tiden men jag valde att vänta med att slå på den.

  • Lärdom 2: Vilken idioti att ens överväga att lyssna på en ljudbok under även en högst medioker vandring. När jag var ”i mål” insåg jag att inte ens tanken slagit mig under promenaden att stänga ute våren. Bland annat fick jag tillfälle att se både korp, kungsfågel och en väldig massa koltrastar. Och det är nog bra jobbat för en som inte kan något om fåglar.

Det gick ganska tungt i de första inledande uppförsbackarna och axlarna vantrivdes direkt av att ha en packning på ryggen. Att man varit hemvärnsungdom och gjort sådant här för ungefär femton år sedan var ingenting kroppen kunde erinra sig.

  • Lärdom 3: Även om det inledningsvis känns obekvämt hittar även en otränad kropp snabbt ett bra lunk och glömmer av att det först kändes jobbigt. Något som också överraskade mig var att hjärnkontoret snabbt kunde minnas att man varit med om bra mycket tuffare grejer, även om det var för många år sedan. Det mest utmanande var bland annat en överlevnadskurs på fem dygn och en hemvärnsövning som också den fick oss att bekänna färg och även om det var väldigt många år sedan så var det skönt att hitta den känslan att man verkligen älskar att vara utomhus. Bra energi!

Även om min salig farfar alltid brukade säga att ”Akta dig för vatten, ty det är ett räligt gift som omger Visby stift” så blir de viktigaste punkterna den här dagen tankar kring vatten.

  • Lärdom 4: Ryggsäcken är förberedd enligt Kamel-principen och det hade verkligen varit smidigt idag. Varje gång jag skulle dricka var jag tvungen att stanna och ta av mig ryggsäcken för att komma åt någon av mina vattenflaskor. En kamelmojäng hade nog hjälpt till att dricka mindre volym vätska, oftare. En riktigt varm sommardag hade det sannolikt varit avgörande för hur bra man mår… Men nu var det dock första lördagen i april.
  • Lärdom 5: Redan ganska tidigt på turen insåg jag också att jag räknat med alldeles för lite vatten. Att börja preppa, lära sig att använda och faktiskt använda vattenfilter står högt på agendan från och med nu. Åtminstone så man slipper bära med sig litervis för att ta sig över sådana vidder jag gjort. =)

När jag kom fram till mitt delmål, där jag hade tänkt koka en kopp kaffe eller äta en portion frystorkad mat så insåg jag att stället redan var upptaget av en hel hop människor som inte gärna, av förklarliga skäl, skulle vilja ha en ganska tjock amatörprepper i vägen. Undertecknad kändes sig inte heller jätteintresserad av att sitta i deras väg så efter att ha språkats vid en stund så promenerade jag vidare.

Där vi bor finns inga fjäll:

image1(1)

Nu föll det sig som så att det var väldigt trevligt att gå och lyssna på naturen så när kaffesuget återigen gjorde sig påmint var det inte allt för lång bit kvar innan det utsatta målet. Något som gjort sig avsevärt mycket mer påmint den senaste biten var trampdynorna och en annalkande trötthet i hela fötterna.

  • Lärdom 6: Det var inget större fel på mina skodon, det är bra walking-dojor och gav mig inte ens något som kunde blivit ett skavskår. Antagligen kunde jag gått lika långt till utan risk för den typ av åkommor. Däremot tror jag, av flera anledningar, att det är läge att fundera på riktiga kängor. Om man bortser från det rent uppenbara att de skulle tåla otrevligare väder än det som bjöds på idag så hade det känts tryggare med en stadigare sko. Om man som jag är mer än hälsosamt smygpreppad kring buken och dessutom börjar bli trött i fötterna vill man verkligen inte stuka sin fot (i onödan) när man är i skogen. Trampdynorna å sin sida behöver nog bara lära sig att användas. Det kanske rent av skulle göra midjeremmen enklare att knäppa?

Och rätt som det var så kom jag ut ur skogen och fram till både den sjö och det vindskydd som var mål för min tur. Närmare 13 km avverkade på under tre timmar. Nu hade undertecknad varit klyftig nog att ha med sig ett ombyte för överkroppen och kunde då hänga upp underställ och jacka på tork för att samtidigt slippa frysa då man satt sig till ro för att twittra och ställa upp stormköket.

Återigen det jävla vattnet. I mina vattenflaskor var det nästan ingenting kvar efter att ha tagit en rejäl slurk men med det vatten som hade tinat i de frysta flaskorna fick jag ihop nog för att mäta upp en rejäl kåsa kaffe som jag gladligen kokade upp på stormköket. Förutsättningarna att få pröva en frystorkat Turmat gavs inte idag och därför då var det inte heller läge att ta sig den väl kylda pilsnern.

  • Lärdom 7: Av vatten är du kommen. Vatten skall du åter bli. -Jag tror inte att det går att tänka för lite vatten. Oavsett vad, oavsett någonsin.

Summa summarum:

Det är väldigt kul att ge sig ut och använda sina prylar. Att tända stormköket med tändstål och dricka en kopp kaffe alldeles ensam i skogen var riktigt härligt, speciellt efter en redig promenad med en ryggsäck som hade dugt åt en fjällvandrare.

Jag tar med mig väldigt mycket bra lärdomar från den här turen och hoppas att man någon gång ska klara av att, under någorlunda ordnande förhållanden, kunna genomföra en riktigt 72h-bug out. Men innan dess är det många Prepptest kvar.

Både packningspromenaden och inlägget får avslutas på samma vis. Visst är det gott med kaffe!

image2

Om pariprepp

Redo för krisen
Det här inlägget postades i Prepptest. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till #prepptest – Att prova en packning

  1. Ping: Söndagsvandring – prepp på mitt sätt

  2. Bra jobbat! Det är av de jobbiga turerna som man lär sig mest. Hoppas att du fick mersmak, själv tycker jag att det är underbart (men jobbigt, särskilt för fötterna) och jag har även lyckats lura med maken på en toppbestigning av Kebnekaise senare i år. Rekommenderar verkligen riktiga vandringskängor, walkingskor är nog inte gjorda för att gå med speciellt mycket packning. Både maken och jag har Hanwag Tatra Wide och vi är jättenöjda båda två, men kängor är mycket en smaksak. Jag har också en Osprey ryggsäck (65 lit) och är riktigt nöjd med den. Testade den på en tvådagarstur förra året, 4 mil och ca 16 kg packning. Rejält trött pga ovana men fick inte ont av den någonstans, din fru har nog köpt en riktigt bra ryggsäck till dig. Vatten är alltid ett problem och man inte är uppe i fjällen. Lifestraw är kanske en enkel lösning?
    Hoppas att vi får läsa om fler äventyr och att midjeremmen snart går att spänna.

    Gilla

    • pariprepp skriver:

      Absolut blev jag sugen på mer, riktigt, friluftsliv! Höll dessutom i en kickoff-historia i helgen som hade tema friluft. Det är härligt att vara ute i naturen. Tackar för tipsen. Får bli vårens mål att lösa både skodon och vattenfrågan.. Att bestiga Kebnekaise är en sådan grej som jag alltid haft i bakhuvudet. Vore kul att ha gjort det någon gång i livet.
      Rent tekniskt gick faktiskt remmen precis att spänna men det var både obekvämt och såg måttligt sinnessjukt ut att få två konvexa magrutor… =)

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s