Vi buggar in. Dag 3

Idag blev det för första gången påtagligt för oss att vi bestämt oss för att ändra våra sociala vanor. Hemmet vart ganska ordnat, vårt lille troll tämligen understimulerat, djuren behövde ingen extra skötsel idag och vädret har återgått till den eviga novembermånaden. Då åker man förstås och hälsar på en släkting och gör en utflykt. Eller inte.

Tillråga på allt var det full fart här redan från fem-snåret i morse så till och med söndagsfrukosten vart avhandlad väldigt tidigt. Och där stod vi och insåg att det nya normalläget är svårt att vänja sig vid. Men hemma stannade vi och allra mest har vi pratat prepp idag.

Vad hade vi valt att göra om vi gjort mer sista minuten-åtgärder senaste veckorna? Vad kommer vi sakna allra mest om vi inte besöker en affär de närmsta veckorna?

Visst, det allra viktigaste vi kunde köpt mer utav vore blöjor. Bara för att vi är vana vid det och det är smidigt. Beroende på hur framtiden utvecklar sig kan det ju ändå vara läge att gå all in på potträning och den biten. Annars så är det ännu mera färskvaror, frukt och sådana saker som man hade velat ha. Och snacks, godis och lyxprepp hade vi båda förstås flera förslag kring.

Det andra som spökat för oss idag är de råd och den presskonferens som hölls av regeringen med berörda myndigheter idag.

Åtminstone för oss är det svårt att få ihop budskapet att läget är mycket allvarligt men att man samtidigt inte går ut med mer kraftfulla riktlinjer i linje med våra grannländer och andra europeiska länder. Juridiskt är det kanske inte helt okej att stänga ned förskoleverksamhet och skolor bara för sådana som oss som inte har samhällsviktiga uppgifter, det kan jag köpa, men när man ställs inför extraordinära händelser kanske det är bättre att ha en för försiktig linje initialt och lösa detaljerna något senare. Om läget nu är så allvarligt som de själva påstår torde det väl vara bättre att inte belasta barnomsorgen fullt ut från början och riskera ytterligare smittspridning där.

Man behöver ju inte vara statsepidemiolog för att dra slutsatsen att läget borde bli ännu mera ansträngt om sjukhuspersonalen och deras ungar får det nya viruset samtidigt som deras ungars klasskamrater går hem med det och i sin tur smittar sina föräldrar och så är alla mer eller mindre sjuka några veckor senare.

Men nu får det vara nog med hjärngympa om det, jag är ju bara en oroad lekman som inte förstår mig på sådant. Som tur är har jag inte heller lyssnat eller helt litat på de råd som kommit från myndigheterna, utan anat att något större kan ha varit på gång.

För att återknyta till gårdagens inlägg borde ni lyssna på det som busschauffören i klippet berättar, jag tror att det fångar mycket av den oro och osäkerhet som nu råder.

Som vanligt, ta hand om er. Ring och prata med era nära och kära och i synnerhet de gamla och sjuka. Ta det så varsamt framöver ni bara kan. Stanna hemma och städa ur någon garderob eller sidovind om ni kan.

Första inlägget i serien hittar ni här.

För övrigt har vårt egna lilla troll ingen som helst respekt för SHTF, apokalypser eller pandemier. Tidigare idag ställde han sig helt sonika på Pestens Tid och studerande boken från ovan.

Om pariprepp

Redo för krisen
Det här inlägget postades i Corona, krisberedskap, Prepp, skarp händelse. Bokmärk permalänken.